home icon -->

[ document manifest ]
toc next >>
< ^ >

Biblioteksaktivisten - Essäer om makt och bibliotek i informationssamhället

Förord

I INLEDNING TILL FRÅGOR OCH PÅSTÅENDEN

Det händer något i biblioteket
Gamla och nya biblioteksvisioner
Är internet ett bibliotek?
Biblioteket som en fjärde, global statsmakt
Om banker och bibliotek

II OM EN FJÄRDE, KONVERSERANDE STATSMAKT

Om den informationella makten
Från finansministeriet till biblioteket
Lars D Erikssons kritik
Svar till Lars D. Eriksson
Om bibliotekets och och internets status i grundlagen
Utredning av begreppen Fjärde Ståndet och Fjärde Statsmakten
Om journalisternas och bibliotekariernas roller inom den informationella makten
Google — ett etiskt piratbolag?
Alexander den Store och piraten
Om WikiLeaks, Wikipedia och bibliotekens framtid
WikiLeaks och biblioteken
Wikipedia och bibliotekarierna
En atlas för det nya biblioteket
Några ytterligare allmänna reflexioner om biblioteket
Bibliotekets och internets universalistiska och kosmopolitiska tendens
Om det virtuella och det verkliga
Om självständighet och självreglering
Om en spontan ordning
Allas Wikipedia

III MED UPPGIFT ATT DOKUMENTERA OCH TILLRÄTTALÄGGA DE MELLANFOLKLIGA SAMTALEN

Från END till ATTAC (Stockholm-Helsingfors, våren 2001)
En dag i världens alternativa centrum (Porto Alegre 2002)
Rätten att bli ihågkommen (Mumbai 2004)
Kay Raserokas förslag (Mumbai 2004)
Bokföring (Bamako, jan 2006)
Om andan i de (väst)afrikanska biblioteken (Bamako-Ougadougou-Accra 2006)
Att grunda ett bibliotek (Nairobi 2006-7)
Kunskapens och praktikens klasser (Dakar 2010)
Reaktioner på förslaget att göra de 21 handlingsbara temana permanenta (Malmö 2008)
Tematiska axlar och handlingsbara teman (Dakar 2011)
Socialt forum som medel och mål
Floppen i Dakar 2011
Nästa gång i Tunis 2013 och i Sarajevo 2014

IV ÄRVA OCH FÖRVALTA INTERNET

Om multistakeholder-arrangemang
Uppfann WSIS hjulet på nytt?
Om försvar av biblioteket, civilsamhällets sista utpost mot medvetandeindustrin
Vad bör inte göras?
Bibliotekskraft – det ordet gillar jag!
Omställning på fiberoptikens grund

V SAMT FÖRSÖKA FÅNGA E-BOKEN I FLYKTEN

Svaret är ja
Vem äger det vi läser?
Apparna ordnar sina mappar
Tainaron
När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar fann han, att Biblioteket hade förvandlats till en Skoobe
Mitt första (och sista ?) e-boklån
Jag räcker upp min hand

EPILOG

Bibliotekarierna vid rodret

Endnotes

Endnotes

Index

Index

Metadata

SiSU Metadata, document information

Biblioteksaktivisten - Essäer om makt och bibliotek i informationssamhället

Förord

Vad är en biblioteksaktivist? Det vet jag inte med full säkerhet. Men journalisten Peter Lodenius hittade för några år sedan på denna benämning och den fastnade som en kardborre. En biblioteksaktivist liknar kanske en nätbyggare.  1 

Är biblioteket en politisk kategori? Ja, efter ett utkast om bibliotek och bildning kommer jag i essän ”Gamla och nya biblioteksvisioner” in på bokens politologiska tes: biblioteket, tillsammans med dess nutida förlängningar i internet, kan och bör bli en fjärde statsmakt vid sidan av Montesquieus berömda makttriad, dvs. regering, parlament och domstolar.

Hur skulle denna nya statsmakt bli till? Hur skulle den fungera? Några tentativa svar på dessa framtidsfrågor skisseras i essäsamlingens tredje respektive fjärde avdelning. I stället för att måla upp ett helt utopiskt samhällstillstånd behandlar jag i del III erfarenheter (mina egna och andras) av att åstadkomma ett samarbete mellan biblioteken och Världens sociala forum, som många tror (eller åtminstone trodde) att förebådar en viktig globalpolitisk innovation.

I del IV försöker jag sedan redogöra för min syn på Internet governance, förvaltningen av internet, en problematik som fortfarande är lika ny och spännande som det nya sociala mediet i sig. Här liksom i bokens övriga delar uppfattas internet som en nutida förlängning av biblioteket. Avslutningsvis följer i del V några bitar om e-böckerna och ägandet av skrift och skriftliga verk.

Flertalet av texterna i denna bok har först publicerats i tidskrifter och tidningar under åren 1999-2012, till en stor del under det pågående 2010-talet. (Före varje text ingår information om dess ursprung.) Översättningarna av texter som jag först har skrivit på engelska eller finska har jag själv gjort. I boken ingår förutom mina citatspäckade texter ett debattinlägg av Lars D. Eriksson. Jag tackar vännen ”Lala” för debatten och för tillståndet att infoga hans kritiska synpunkter också i denna skrift.

En person som jag står i stor tacksamhetsskuld till för tillblivelsen av denna bok är min samarbets- och samtalspartner Anders Ericson, journalist vid Norges biblioteksförening. Genom att samla och utge dessa texter tycker jag mig göra ett förarbete till en annan bok, som Anders och jag har avtalat om att ge ut tillsammans i USA genom förlaget Library Juice. Den boken har arbetsnamnet ”The Library Takes Up the Case”, vilket är en direkt översättning av Anders paroll BIBLIOTEKET TAR SAKA.

Punktstipendier och andra penningbidrag har hjälpt mig att införskaffa stoffet till mina essäer. Därför vill jag också tacka Alfred Kordelinin Säätiö (stipendium 2004); Svenska kulturfonden (resestipendium 2004); Suomen kirjastoseura (resebidrag 2004); Finlands ambassad i Nairobi (bidrag till Kenya Library Association för pilotprojektet ”The WSF Library Project”, vilket möjliggjorde mina föreläsningar om Världens sociala forum och kurser i Wiki-redigering för östafrikanska bibliotekarier i Nairobi och Daressalaam under åren 2006-2007); samt Finlands facklitterära författare (stipendium 2011).

Isnäs, september 2012

M.B.


 1. Jfr Nätbyggaren. Undersökning av den moderna posten. Folkets bildningsförbund 1989; eller som en bok i nätet: ‹http://www.kaapeli.fi/book/natbyggaren/


[ document manifest ]
toc next >>
< ^ >