|
|
|
|
|
|
|
| [ document manifest ] |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Jfr Nätbyggaren. Undersökning av den moderna posten. Folkets bildningsförbund 1989; eller som en bok i nätet: ‹http://www.kaapeli.fi/book/natbyggaren/›
2. Den indiske matematikern och bibliotekarien Sirkali Ramamrita Ranganathan (1892-1972) ställde upp följande fem biblioteksvetenskapliga lagar: 1) BÖCKER ÄR TILL FÖR ATT ANVÄNDAS; 2) TILL VAR OCH EN HANS ELLER HENNES BOK; 3) ÅT VARJE BOK DESS LÄSARE ; 4) SPAR LÄSARENS TID; 5) ETT BIBLIOTEK ÄR EN VÄXANDE ORGANISM. För bibliotekarierna framstår väl dessa lagar numera närmast som självklarheter och bibliotekens användare upplever dem antagligen som en del av sina mänskliga rättigheter. Ändå tycks mig upplysningsmannen Ranganathan vara aktuellare än någonsin. Behöver vi en massa ”bildning”? Det kan vara lite si och så med den saken. Däremot tror jag inte vi har en chans att klara omställningen till ett avrustat och ekologiskt hållbart mänskligt samhälle utan bibliotek och bokläsning. – Ranganathans förklaringar av de fem lagarna ingår i antologin Mänsklighetens minne, redigerad av Eric Carlqvist och Harry Järv, Schildts 2008. Ang. Ranganathan, se också ”Ranganathan and Me (a love story)(and Manifesto)” på nätet.
3. ”L'utopia tranquilla delle piante” (växternas stillsamma utopi) är titeln på ett föredrag, som Mancuso höll vid vetenskapsfestivalen i Genua i februari 2011 (‹http://www.festivalscienzalive.it/site/home/conferenze/utopia-tranquilla-delle-piante.html)›. ”The Roots of Plant Intelligence”, ett TED Talk från juli 2010, finns också att tillgå via ‹http://www.ted.com/)›.
4. GH von Wrights definition av tankeförmåga har jag lånat från essäsamlingen Humanismen som livshållning. Jag tror att von Wright byggde sin uppfattning om intelligensen på sitt studium av Wittgensteins Filosofiska undersökningar. Eller helt enkelt på medlidande med människorna, djuren och växterna.
5. The Khan Academy är ett växande internetbibliotek med tusentals korta undervisningsfilmer för skolelever och vuxenstuderande. Salman Khan (1976-) föreslår, att eleverna i stället för att lyssna på läraren i klassrummet och därefter läsa sina läxor ska kasta om ordningsföljden, dvs. börja med att se undervisningsvideor på Youtube hemma hos sig för att därefter vid behov få hjälp av sin skollärare med förståelsen av lärostoffet. Sommaren 2012 pågår inom den amerikanska lärarkåren en diskussion om Khans undervisningsmetoder och försök till skolreform. Då jag själv har studerat differentialkalkyl med Salman Khan via www.khanacademy.org har jag tyckt mig göra små framsteg. Fast Khan kanske bara återupplivar de igenrostade matematikkunskaper, som lektor Bror Lennart Stara meddelade mig i Svenska normallyceum på 1960-talet? Man bävar också över följderna, ifall undervisningen och skolstudierna i högre grad än för närvarande väntas ske i hemmen. Kommer det offentliga skolsystemet att monteras ned? Det är knappast någon slump att Khans akademi har tilldelats miljoner av Kaliforniens investeringsänglar eller att Bill Gates har utsett Salman Khan till den bästa lärare han vet.
6. Ordet indeterminism förekommer i Karl Raimund Poppers (1902-1994) uppsats ”Of Clouds and Clocks. An Approach to the Problem of Rationality and the Freedom of Man” (1966). Det var alltså där jag hittade det, dock inte helt på egen hand. Leena Krohn tipsade mig om artikeln. Artikeln kan kopieras från internet och läsas i ditt bibliotek.
7. Se ”Israel bestückt U-Boote aus Deutschland mit Atomwaffen”, Der Spiegel 3.6.2012.
8. ‹http://www.mayorsforpeace.org/›
9. Cit enl. Philip Teirs reportage ”Biblioteket söker nya former”, Hufvudstadsbladet 27.1.2010. I reportaget beskrivs biblioteken bl.a. som ”lokala kulturhus”. Bibliotekarierna betecknas i ingressen som ”socialarbetare och ”turistguider”.
10. Jfr Freeman. M.W.: ”Human interest” i the Public Library, Library Journal, januari 1917; i Litwin, R. (red.): Library Daylight. Tracings of Modern Librarianship, 1874-1922, Library Juice Press, Duluth 2006, ss 219-222. Översättningen är gjord av artikelförfattaren.
11. Google har föresatt sig att organisera allt vi vet. Om detta skriver Randall Stross i sin bok Planet Google. One Company's Audacious Plan to Organize Everything We Know (Free Press N.Y. 2008). Se särskilt kap 4, "Moon shot”, som ägnas åt affärsföretagets ambitiösa biblioteksprojekt Google Books. Ett TV-samtal om detta mellan Brewster Kahle och Amy Goodman på kanalen Democracy Now 30.4.2009 länkas på sidan ‹http://www.opencontentalliance.org/tag/books/›. Internetarkivet Archive.org (grundat av nämnde Kahle) hyser The Open Library (‹http://openlibrary.org/)›, ett icke-kommersiellt parallellprojekt till Google Books, som den 26 januari 2010 angav antalet boktitlar i sin katalog till 28.840.174. Av dessa kunde The Open Library erbjuda texterna i 1.162.763 böcker i sin helhet, dvs. som e-böcker.
12. Jfr not 1 ovan.
13. Stefik, Mark (red.): Internet Dreams. Archetypes, Myths, and Metaphors. MIT Press 1996.
14. Browning, John: ”Libraries Without Walls for Books Without Pages”, i Wired april-maj 1993.
15. Diamond, Jared: Vete, vapen och virus – En kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13.000 åren. Norstedts 1999, kap 12.
16. Cit. ur artikeln ”Folkebibliotekernes historia” av E. Alerslev Jensen, i Nordisk handbok i bibliotekskunskap (Almqvist & Wiksell/Gebers förlag, Stockholm 1957), Del II, ”Bibliotekens och bibliofiliens historia”, s.318.
17. Jfr Bibliotek – mötesplats i tid och rum: en bok om demokrati. Bibliotekstjänst 2000.
18. Bowermans tal ingår i Litwin (red), anfört arbete ss.173-180.
19. Se Information for Social Change, No. 24, Winter 2006–2007. Special Issue on 'Libraries & Information in World Social Forum context' (‹http://libr.org/isc/issues/ISC24/ISC24_Full.pdf)›; artiklarna ”The World According to Chico” (The Right Livelihood Award 2006)
20. Kay Raserokas artikel ”Libraries: Open Spaces”, i Information for Social Change, No. 24, se föreg not.
21. Post, David G.: In Search of Jefferson's Moose. Notes on the State of Cyberspace (Oxford UP 2009). Om jeffersonianer och hamiltonianer, särskilt ss.107–117. Orwell-citatet (”designed to give an appearance of solidity to pure wind”) förekommer på s.128 och är hämtat från densammes uppsats ”Politics and the English Language” (1946).
22. Alberto Manguel intervjuades i norska Klassekampen 29.12.2009 och Anders Ericson bloggade om det i ”Se også. Klipp og kommentarer fra bibliotek og omland” 2.1.2010; ‹https://seogsaa.wordpress.com/›
23. Patomäkis och Denys' utkast till ett internationellt valutaväxlingsavtal föreligger i olika språkversioner (också på svenska) på webben på adress ‹http://www.nigd.org/ctt›.
24. Assurbanibals bibliotek låg i nuvarande Irak och ligger idag av någon anledning i British Museum. Se ‹http://www.britishmuseum.org/›
25. Se Baratin, Marc & Jacob, Christian (red.): Le pouvoir des bibliothèques. La mémoire des livres en Occident. Albin Michel 1996, s. 17.
26. ”Platon tänkte sig skrivkonsten som en yttre, främmande teknologi, alldeles som många människor i dag föreställer sig datatekniken”, skriver Walter J. Ong i Muntlig och skriftlig kultur. Teknologiseringen av ordet (1980). Bokförlaget Anthropos, Göteborg 1990, s 98.
27. Se ”Om journalisternas och bibliotekariernas roller inom den informationella makten”.
28. Ang. Europeiska ombudsmannen, som väljs av Europaparlamentet, se ‹http://www.ombudsman.europa.eu/glance/pdf/sv/glance_sv.pdf›. Den första europeiska ombudsmannen (1995-2003) var Jacob Söderman, en finländsk jurist. Nuvarande Europeisk ombudsman är Nikiforos Diamandouros från Grekland, som torde vara statsvetare. I framtiden kommer Europeiska ombudsmannens ämbete förhoppningsvis att innehas av en bibliotekarie, såvida inte ämbetet avskaffas efter att biblioteksmakten/den informationella makten har inskrivits i grundlagen. (Härmed inget ont sagt om Södermans eller Diamandouros insatser.)
29. Källa: ‹http://www.vm.fi/› (hämtad 2003), övers fr fi MB. Här är citatet på originalspråket: Tietoturvallisuudella tarkoitetaan: –Asiaintilaa, jossa tietojen, tietojärjestelmien ja tietoliikenteen luottamuksellisuuteen, eheyteen ja käytettävyyteen kohdistuvat uhkat eivät aiheuta merkittävää riskiä. –Tietojen, palvelujen, järjestelmien ja tietoliikenteen suojaamista ja varmistamista niihin kohdistuvien riskien hallitsemiseksi sekä normaali- että poikkeusoloissa hallinnollisilla,teknisillä ja muilla toimenpiteillä.
30. Cit. enl. Waidner, Michael: “Information Security – Introduction”, i ERCIM News 49/2002. Special Theme: Information Security, s 8: ”Information security is one of the cornerstones of the information society. Integrity of financial transactions, accountability for electronic signatures, confidentiality within a virtual enterprise, privacy of personal information, dependability of critical infrastructure, all depend on the availability of strong, thrustworthy security mechanisms. Ensuring the availability of these mechanisms requires solving several substantial R&D problems”.
31. Jonasson, F.: ”Företagshemligheter i en digital miljö. Diskussionsunderlag till det IT-rättsliga observatoriets seminarium Ensamrätter i ny miljö”, Källa: ‹http://www.itkommissionen.se/› (2003)
32. Fredrik Björcks begreppsutredning fanns att tillgå på webbplatsen ‹http://www.bjorck.com/›. Sajten är numera tillgänglig via Archive.org. För citatet, se ‹http://web.archive.org/web/20030509145322/http://www.bjorck.com/its6-ledsys.pdf› , nerladdad 17.5.2012.
33. Norberg, Johan: ”F A Hayek – den spontana ordningens uttolkare”, ‹http://www.liberalismen.com/hayek.shtml›. Webbadressen fungerar inte längre men webbsidan kan fortsättningsvis läsas via ‹http://web.archive.org/web/20030602184139/http://liberalismen.com/hayek.shtml› (17.5.2012)
34. Tillägg i maj 2012: Ang. Echelon, se dokumentet ”Europaparlamentets verksamhet. Höjdpunkter 1999-2004”, utgivet av Europaparlamentet, ‹http://www.elections2004.eu.int/highlights/sv/108.html›. Adressen fungerar inte längre, men dokumentet finns att tillgå via Archive.org.
35. Jfr Finansministerets ovan citerade definition av informationssäkerhet.
36. Tillägg 2012: Förslaget ledde sedermera till att European Network and Information Security Agency (ENISA) grundades.
37. Tabellen citerad och översatt enl. Greenspan, Robyn: ”The Internet Not For Everyone"; ‹http://www.clickz.com/clickz/news/1698726/internet-not-for-everyone›.
38. Jfr Anders R Olsson: It och det fria ordet – myten om storebror, 1996, s 94.
39. Garceau, Oliver: The Public Library in the Political Process. Columbia University Press. New York 1949.
40. Ristarp, Jan: Mitt i byn! Om det moderna folkbibliotekets framväxt. BTJ 2001.
41. Jfr ”Om WikiLeaks, Wikipedia och bibliotekets framtid” nedan.
42. Jag tackar Lars D. Eriksson, som meddelade mig denna information under ett telefonsamtal sommaren 2012.
43. Jfr Stewart, Iain: ”Montesquieu in England: his 'Notes on England', with Commentary and Translation” (2002); ‹http://ouclf.iuscomp.org/articles/montesquieu.shtml›
44. Strömbäck: ”Tillspetsat kan man historiskt sett ... se den granskande journalistiken som en journalistik i motsatsställning till partipolitiska aktörer. Härav följer synen på medierna och journalistiken som en inofficiell statsmakt, i den anglosaxiska världen kallad den fjärde statsmakten och i Sverige den tredje statsmakten ... Att pressen i Sverige kom att kallas den tredje i stället för den fjärde statsmakten har att göra med att domstolarna i Sverige förr inte hade en självständig konstitutionell ställning på samma sätt som i flera andra länder. Första gången uttrycket ”den tredje statsmakten” användes i svensk press var för övrigt troligen 1838, då Henrik Bernhard Palmær skrev sin programförklaring i första numret av Östgötha-Correspondenten ...”, jfr ”Medierna som fjärde statsmakt. En studie av innebörden av begreppet granskande journalistik”, ‹http://www.jesperstromback.com/Rapport1Granskning.pdf›
45. Cit och öv ers. enl. UNEP: After the Tsunami. Rapid Environmental Assessment 2005, s 134. ‹http://www.unep.org/tsunami/reports/TSUNAMI_report_complete.pdf›
46. Se Marjanovic, Vladislav: ”Atommülldeponie Afrika” (2005), återgiven i ‹http://www.castor.de/material/gorlebenrundschau/2006/quartal1/ausg1.html›; se även dokumentet ”Mafia Links to Toxic Waste Trade – Europe"(1997) i Greenpeaces arkiv på nätet.
47. Ettema och Glasser preciserar, att de undersökande journalisterna inte bör betraktas som moralens väktare utan som en yrkesgrupp med särskilt goda förutsättningar för att rapportera och sprida historier som väcker allmänhetens känsla för vad som är rätt och orätt: ”They are not the guardians of some superior moral knowledge. Rather these journalists have the means to report and disseminate stories that can engage the public's sense of right and wrong. These journalists are, in other words, custodians of exactly what we imagine our consciences to be: a morally engaged voice”, Ettema, James och Glasser, Theodore: Custodians of Conscience: Investigative Journalism and Public Virtue. Columbia University Press. New York. 1998, s 4, cit. enl. Knight, Alan: ”Online Investigative Journalism”, ‹http://ejournalist.com.au/v1n1/inv.pdf› (28.8.2012.)
48. Mer om dokumentation i Del 3.
49. Cit. och övers. enl. Johnson, Marilyn: This Book Is Overdue! How Librarians and Cybrarians Can Save Us All, kindleversionen 2010.
50. Calishain, Tara & Dornfest, Rael: Google Hacks. 100 Industrial-Strength Tips & Tools. O'Reilly 2003, s 1. Citatet på engelska: ”The Internet is not a library. The library metaphor presupposes so many things – a central source for resource information, a paid staff dutifully indexing new material as it comes in, a well-understood and rigorously adhered-to ontology – that trying to think of the Internet as a library can be misleading”.
51. Se Stefik, Mark (ed.): Internet Dreams. Archetypes, Myths and Metaphors. The MIT Press 1996.
52. Chartier, Roger: Böckernas ordning. Läsare, författare och bibliotek i Europa från 1300-tal till 1700-tal. Anamma 1995.
53. Cit enl. Liedman, Sven-Eric: Stenarna i själen. Form och materia från antiken till idag. Albert Bonniers förlag 2006, s 481.
54. Vid det här laget (aug 2012) kanske antalet som Google har skannat in redan överstiger 20 miljoner. Vem vet?
55. cit enl. Googles egna förhållningsregler: "Don't be evil.” Googlers generally apply those words to how we serve our users. But ”Don't be evil” is much more than that. Yes, it's about providing our users unbiased access to information, focusing on their needs and giving them the best products and services that we can. But it's also about doing the right thing more generally – following the law, acting honorably and treating each other with respect. Se Google's code of conduct, ‹http://investor.google.com/corporate/code-of-conduct.html› (nerladdad i juli 2010).
56. För dessa uppgifter, se Turse, Nick.: The Complex. How the Military Invades Our Everyday Lives. Faber & Faber 2008, s 59 och ‹http://www.militaryindustrialcomplex.com/contract_detail.asp?contract_id=8065›. (aug 2010).
57. Nyheten om att Google + CIA = Sant diskuterades i en sändning från radiostationen Democracy Now! 30 juli 2010. Programmet kan avhöras och en utskrift av diskussionen läsas via ‹http://www.democracynow.org/2010/7/30/google_teams_up_with_cia_to›.
58. Augustinus, De Civitate Dei, IV.4. ”Remota itaque iustitia quid sunt regna nisi magna latrocinia? Quia et latrocinia quid sunt nisi parva regna? Manus et ipsa hominum est, imperio principis regitur, pacto societatis astringitur, placiti lege praeda dividitur. Hoc malum si in tantum perditorum hominum accessibus crescit, ut et loca teneat sedes constituat, civitates occupet populos subiuget, evidentius regni nomen adsumit, quod ei iam in manifesto confert non dempta cupiditas, sed addita inpunitas. Eleganter enim et veraciter Alexandro illi Magno quidam comprehensus pirata respondit. Nam cum idem rex hominem interrogaret quid ei videretur, ut mare haberet infestum, ille libera contumacia: Quod tibi, inquit, ut orbem terrarum; sed quia id ego exiguo navigio facio, latro vocor; quia tu magna classe, imperator.”
59. Fotografier från ”War Rooms”, som tagits i The Imperial War Museum, kan ses på webben, t ex här: ‹http://blog.visitlondon.com/2010/04/doctor-who-winston-churchill-and-the-cabinet-war-rooms/›
60. Cit och öv ers. ur Latour, Bruno, i samarbete med Émilie Hermant: ”Ces réseaux que la raison ignore: Laboratoires, bibliothèques, collections”, i Baratin, Marc & Jacob, Christian (red.): Le pouvoir des bibliothèques, anfört arbete s. 44-45.
61. BIBLISTs arkiv är tillgängligt via ‹http://segate.sunet.se/cgi-bin/wa?A0=BIBLIST› ; Kirjasto-Kaapeli med arkiv finns på adressen ‹http://www.kirjastot.fi/keskustelut› (särskilt trådarna ”WikiLeaks” samt ”Wikipedia 10” som jag själv inledde).
62. ‹http://blogs.loc.gov/loc/2010/12/why-the-library-of-congress-is-blocking-wikileaks/›
63. Citat enligt ‹http://www.ifex.org/united_states/2010/12/02/wikileaks_backlash/›
64. En precisering av hur detta lät sig göras fanns på sidan ‹http://46.59.1.2/mass-mirror.html› vid tidpunkten för detta inlägg.
65. Man borde också diskutera vad “det postmoderna tillståndet” innebär för biblioteket; jfr rapporten La condition postmoderne från 1980-talet av filosofen Jean-François Lyotard. I centrum för rapportförfattarens intresse stod visserligen inte biblioteket, men nog berättelserna och “metaberättelserna” om samhällets institutitioner. Apropå “metaberättelser” tror jag som sagt själv, att Montesquieus resonemang om maktdelning och -begränsning fortfarande har sin betydelse, fast det behöver uppdateras i informationssamhället.
66. ‹http://connect.ala.org/node/125640›
67. ‹http://connect.ala.org/node/125639›
68. Sven Björklund & Kristin Lind: Man ska inte bara säja't man ska göra't också: upplevelser från Freinetklasser. Raben& Sjögren 1977. (‹http://libris.kb.se/bib/7234021)›
69. Läsare som är intresserade av Ghana kanske ändå vill ta en titt på resultatet, som finns här: ‹http://en.wikipedia.org/wiki/User:Mikaelbook/Books/Ghana-Wikipedia›.
70. ‹http://en.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:WikiProject_Ghana›
71. Haavisto, Tuula: ”ad astra – Will the Libraries Have a Starring Role in the Information Society?”, i Mäkinen, Ilkka (toim.): Finnish Public Libraries in the 20th Century, Tampere University Press 2001, s. 155: ”In the Nordic tradition library work has been seen as a part of the project of liberal education for the entire nation. In the British isles the public library continues to be much more a part of social work than in Finland”. Ett färskt exempel på den brittiska traditionens livskraft är John Patemans och John Vincents bok Public Libraries and Social Justice, Ashgate 2010. Nyliberalerna i England är dessvärre redan i full färd med att lägga ned örikets sociala bibliotek. Jfr rapporten ”Mapped: London's Threatened Libraries” (‹http://londonist.com/2011/01/mapped-londons-threatened-libraries.php)›.
72. Organisationen kräver sedan år 1982, på ett förslag av Hiroshimas borgmästare som han gjorde det året, att regeringarna sluter ett internationellt avtal, Nuclear Weapons Convention, för ett totalt avskaffande av kärnvapnen. Organisationens webbplats är ‹http://www.mayorsforpeace.org/›
73. Siffrorna uppdaterade 1.9.2012
74. Översättning från ryskan av Åke Zimmermann, se ‹http://vippa.se/z/XAPMC/goltet.html›. Citeras med översättarens tillstånd.
75. The Atlas of New Librarianship av R. David Lankes. MIT Press 2011. 408 sidor. Illustrerad.
76. ”THE MISSION OF LIBRARIANS IS TO IMPROVE SOCIETY THROUGH FACILITATING KNOWLEDGE CREATION IN THEIR COMMUNITIES.”
77. Talaren Lankes kan ses och höras via ‹http://vimeo.com/23732998›
78. Wikimedia är en samlande beteckning för olika föränderliga webbsajter typ Wikipedia, Wiktionary, Wikimedia Commons, Wikiquote, Wikibooks, Wikispecies, Wikinews, Wikisource osv. som byggts med hjälp av datorprogrammet MediaWiki.
79. Cousins, Norman: Modern Man Is Obsolete. New York. The Viking Press. 1945.
80. Tillägg: Via Twitter ställde jag också frågan direkt till atlasens författare, som bekräftade, att min tolkning är riktig.
81. Se Gärdenfors, Peter.: Hur Homo blev sapiens. Om tänkandet evolution. Doxa 2000, s 198.
82. Se t ex utkastet om ”Bokföring” längre fram i denna bok.
83. En svensk översättning av Naudés promemoria, ut vilken jag citerar, ingår i Erik Carlqvist & Harry Järv (red): Mänsklighetens minne. En bibliotekshistorisk antologi. Schildts 2008, ss 249-333; cit. s 265. En inskannad kopia av G. NAUDÉ: ADVIS POUR DRESSER UNE BIBLIOTHÈQUE. A Paris, Chez Francois Targa, au premier pillier de la grand' Salle du Palais, deuant les Consultations. M. DC. XXVII, kan laddas ner från nätet via ‹http://www.enssib.fr/bibliotheque-numerique/notice-48749›.
84. Ang. Ranganathans fem biblioteksvetenskapliga lagar, se ”Det händer något i biblioteket”.
85. Jfr Immanuel Kants formuleringar i uppsatsen ”Vad är upplysning?"(1783), första stycket.
86. Enligt uppslagsverket myntades denna formulering av Louis Blanc. För egen del minns jag den från läsning av Kritik av Gothaprogrammet av Karl Marx. Principerna ”av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” kan också byggas på bibelcitat och på beskrivningar av de urkristna församlingarnas praxis. Antagligen förekommer de också i andra religioner.
87. Om detta har det under de senaste åren skrivits många böcker och artiklar. Se t ex Drahos, P., Braithwaite,J: Information Feudalism. Who Owns the Knowledge Economy? The New Press 2002, samt Rikowski, Ruth: Globalisation, Information and Libraries. The Implications of the World Trade Organisation's GATS and TRIPS Agreements. Chandos 2005.
88. Se Guldbrandssons inlägg i Riksantikvarieämbetets blogg, ‹http://www.k-blogg.se/2012/09/17/gastblogg-riksantikvarieambetets-egen-wikipedian-halsar-valkommen/›
89. Se artikeln ”SCO as a counter to NATO?” i Russia & India Report, May 16, 2012; ‹http://indrus.in/articles/2012/05/15/sco_as_a_counter_to_nato_15641.html›
90. Jfr Järv & Carlquist (red): Mänsklighetens minne, a.a.
91. Se Thompson, E.P. m fl: Exterminism end Cold War Ed. New left Review 1982.
92. "Oavsett hur många katastrofer av olika slag som det nyliberala systemet synligen skapat, oavsett vilka finansiella kriser det må föda, oavsett hur många förlorare och fattiga det må skapa, görs det fortfarande så att detta verkar oundvikligt, en guds handling: detta är den enda möjliga ekonomiska sociala ordning som är möjlig och önskvärd”, se Susan George: ”Kort historik över nyliberalismen”, öv ers. av Mikael Altemark; ‹http://www.oocities.org/ungrodallians/histo.html›
93. Kay Raseroka var ordförande för internationella bibliotekariefederationen IFLA 2003-2005. Hon arbetar som universitetsbibliotekarie i Gaborone, Botswana. Förutom att hon höll inledningsanförandet ledde Raseroka också paneldiskussionen under Mumbaiseminariets första session och fungerade som ordförande för den andra sessionen. Såvitt jag vet var det första gången ett WSF-evenemang fokuserade på bibliotek och bibliotekariernas roll i WSF-processen. Majoriteten av deltagarna var indiska informationsspecialister, däribland ledarna för Indiska biblioteksföreningen, chefen för parlamentetsbiblioteket i New Delhi och andra centrala figurer i det indiska bibliotekssamfundet.
94. Briet, Suzanne: What is Documentation? Selections from Qu'est-ce que la documentation? (Paris 1951), translated and commented by Ronald E. Day and Laurent Martinet (2001); ‹http://martinetl.free.fr/suzannebriet/suzanne_briet.htm›
95. Day, Ronald E.(2001): The Modern Invention of Information. Discourse, History and Power. Southern Illinois University Press, s 7.
96. EBSCO står för Elton B. Stephens Company. Företaget ( gr 1944) prenumererar på mer än 250.000 tidskrifter och betjänar mer än 50.000 bibliotek över hela världen med artiklar ur sina databaser. För övrigt tillverkar EBSCO bl.a. fiskedrag och plåttak. Dessutom är EBSCO i fastighetsbranschen. Årsomsättningen översteg 1 mrd USD år 1997. (Källa: ‹http://www.ebsco.com/)›
97. Jag har sparat en kopia av materialförteckningen här ‹http://www.kaapeli.fi/book/varia/ebsco_listing.txt›
98. Globaali Demokratia (2003) av Heikki Patomäki och Teivo Teivainen.
99. Jfr Lerner, Fred: The Story of Libraries from the Invention of Writing to the Computer Age, Continuum, New York 2002, s 13-14.
100. Detta stycke bygger på Kuronen, Timo: Kansalaiskeskustelun edellytykset ja mahdollisuudet tietoverkkojen aikakaudella (Medborgarnas diskussioner under datanätsepoken, förutsättningar och möjligheter), Acta Electronica Universitatis Tamperensis 31 , Tampere 2000; ‹http://urn.fi/urn:isbn:951-44-4814-6› . För den som inte läser finska kan nämnas, att avhandlingen är försedd med ett rätt utförligt sammandrag på engelska.
101. Durrani, S: ”Kommer Nyanjiru att förbli tyst” respektive Raseroka, K: ”Ett paket Fingersockor”. Vad kan biblioteken i Afrika göra för att öka kunskapen om HIV?”, i BiS 2:2005, ss 20-24. Durranis text utkom första gången i University of Nairobi Library Magazine, No. 4, 1980 och har senare flera gånger blivit omtryckt och översatt till olika språk.
102. Det är lite oklart om Kay Raseroka faktiskt skrev ”Ett paket fingersockor” som ett svar till Durrani. Kay Raseroka är universitetsbibliotekarie i Botswana. Åren 2003-2005 var hon ordförande för International Federation of Library Associations (IFLA).
103. Shiraz Durrani är en kenyansk bibliotekarie, som tvingades i landsflykt under Daniel Arap Mois regim. Han är sedan flera år verksam som forskare och universitetslärare i London. Om Kay Raseroka, se ”Kay Raserokas förslag”.
104. Socialt världsforum handlar vanligen om sambandet mellan lokala orättvisor och globala aktörers handlande. Exempel på lokala problem är brist på vatten eller biblioteksservice. Ett praktexempel på globala aktörer som skapar problem är WTO. Världshandelsorganisationens regimer för tjänstehandel (GATS) och "intellektuell egendom” (TRIPS) hotar också bibliotekens framtid. Jfr Ruth Rikowski: Globalisation, information and Libraries. Chandos, Oxford 2005.
105. ”The connotations of federalism could be both radical and conservative and depended on the user and the precise referent if, as was not often the case, this latter was made clear. As a subject for impassioned political oratory it was ideal; as a means of clearly delineating issues, it left much to be desired. It soon became the dominant theme of French West African politics.”. Cit. enl. Foltz, William J.: From French West Africa to the Mali Federation. Yale University Press 1965, s 68.
106. Lästips: länken ”What is the Social Forum?"; http://www.wsflibrary.org !
107. projektets bakgrund utreds i tidskriften Information for Social Change, vinternumret 2006-2007; ‹http://www.libr.org/isc›
108. Inför WSF i Nairobi publicerade kenyanska biblioteksföreningen en första liten handbok för bibliotekarier och informationsspecialister som deltar i WSF-sammanhang. Se Obachi, Esther K.: Creating a Knowledge Base from the World Social Forum. A Manual for Library and Information Professionals, Kenya Association of Library and Information Professionals (KLA) 2007.
109. I en fördjupad studie borde man titta närmare på terminologin: t ex är taxonomi ett annat begrepp som ofta dyker upp när man talar om klasser och klassificeringar. Kategori och kategorisering är andra ord som kunde komma ifråga.
110. Med 'realism' avses i detta sammanhang vad många akademiska filosofer kanske skulle vilja kalla en 'naiv realism', eftersom uppfattningen bygger på vardaglig och invand erfarenhet. Således antas i fortsättningen helt naivt och i enlighet med det så kallade 'sunda förnuftet' och 'omdömesförmågan', att det i detta nu existerar stater i olika länder och att dessa staters verksamhet (praxis) särskilt i vår egen tid är uppdelad på olika ministerier eller departement. Antonio Gramscis filosofia della prassi – praktikens filosofi, eller praxisfilosofin – är här en möjlig referens. Jfr Gramsci, A: En kollektiv intellektuell Cavefors 1967; eller urvalet på finska Vankilavihkot 1-2 Kansankulttuuri 1979, 1982 (nyutgåva på kommande från förlaget Vastapaino); eller den kritiska utgåvan av Gramscis skrivböcker: Gramsci, A.: Quaderni del carcere, edizione critica dell'Istituto Gramsci a cura di Valentino Gerratana, 4 volymer (1975).
111. Som exempel kan nämnas att fr o m 1.1.2008 ”Finlands tolv ministerier bildar statsrådet eller regeringen”, cit. enl. ‹http://www.suomi.fi/suomifi/svenska/staten_och_kommunerna/ministerierna/›.
112. Pleyers, Geoffrey: Alter-Globalization. Becoming Actors in the Global Age (With a Foreword by Alain Touraine). Polity Press 2010.
113. The WSF Library Project; se ”Att grunda ett bibliotek” ovan.
114. Se ”Note of Information, Fourth Day Activities at WSF Nairobi”, som kan laddas ned via ‹http://wsflibrary.org/index.php/File:Note_of_Information_Fourth_Day_Activities_WSF_2007.pdf›. Jai Sen och Peter Waterman, som har redigerat volymen World Social Forum Challenging Empires (2nd edition, Black Rose Books 2009, p 75-76), skriver: ”this note presents the methodological decisions debated in the Content and Methodology Commission meeting held in Nairobi from the 16th to the 18th December 2006”.
115. Se Lankes, R.D.: anfört arbete; Raseroka, Kay: ”Libraries: Open Spaces” i Information for Social Change No 24, Winter 2006 - 2007. Specialnummer om ”Bibliotek och information i World Social Forum sammanhang”, ‹http://libr.org/isc/issues/ISC24/ISC24_Full.pdf›. Ang. ALA:s “Library Bill of Rights”, se ‹http://www.ifmanual.org/lbor›.
116. Se referenserna i fotnot nr 114.
117. Närmare bestämt WSF:s internationella råd, Afrikas sociala forum och den lokala organisationskommittén
118. Jag har hämtat och översatt axlarnas ordalydelse från den engelska versionen på Cirandas webbplats Ang den tolfte tematiska axel, som lades till under hösten 2010, se nedan tillägget till detta avsnitt.
119. cit. enl. dokumentet ”Public Consultation Reorientates the Thematic Axes”. Diskussionen om axlarna och temana har fortsatt efter WSF i Dakar i arbetsgruppen ”Renewal of the Thematic axes” , som möttes första gången i Paris i maj 2011.
120. Det sociala forumets process har redan varit föremål för ett okänt antal forskningsprojekt och doktorsarbeten vid ett okänt antal universitet. Verk från 2010-talet är bl.a. Pleyers, Geoffrey: Alter-Globalization a.a.; se också Ylä-Anttila, Tuomas: Politiikan paluu. Globaalisuus ja julkisuus. Vastapaino 2010; Stephansen, Hilde: Making Global Publics? Communication and Knowledge Production in the World Social Forum Process. University of London; ‹http://eprints.gold.ac.uk/6570/›, med fl.
121. Cit. och övers. ur Ferreira, Francisco Whitaker: Towards a New Politics. What Future for the World Social Forum? New Delhi 2006, s xii-xiii. Fetstil i originalet.
122. WSF:s principdeklaration på portugisiska, franska, engelska och spanska kan läsas via ‹http://www.forumsocialmundial.org.br/main.php?id_menu=4&cd_language=1› (4.10.2012). ”Axlarna”, som de såg ut hösten 2011, återges ovan på svenska i ”Tematiska axlar och handlingsbara teman”.
123. Se “Beyond the World Social Forum ... the Fifth International”, (Eric Toussaint interviewed by Igor Ojeda for the Brazilian weekly paper Brasil de Fato. Translated from French by Judith Harris and Christine Pagnoulle.); ‹http://links.org.au/node/1507›.
124. Syftar på Carl von Clausewitz (1780-1831), författaren till boken ”Om kriget”, som myntade tesen: ”Kriget är politikens fortsättning med andra medel”.
125. Uttrycket är hämtat från Antonio Gramscis artiklar under åren 1919-1920, som han skrev i egenskap av ideolog och inspiratör för de norditalienska fabriksarbetarnas rådsrörelse.
126. Se intervjun med Toussaint, cit. ovan.
127. ”We have learnt, in our cultural setting, to classify behaviour into 'means' and 'ends', and if we go on defining ends as separate from means and apply the social sciences as crudely instrumental means, using the recipes of science to manipulate people, we shall arrive at a totalitarian rather than a democratic system of life.” Cit. och övers. ur artikeln ”Social Planning and the Concept of DeuteroLearning”, som ingår i Bateson, G.: Steps to an Ecology of Mind, Ballantine pocket 1972, s 160.
128. Seymour S. Melman har myntat uttrycket ”permanent krigsekonomi”. Se t.ex. Melman, S.: ”In the Grip of a Permanent War Economy”, Counter Punch, 15 mars 2003.
129. Formuleringen bygger på en mening, som freds- och konfliktforskaren Raimo Väyrynen skrev i slutet av 1980-talet: ”... nuclear weapons form, from the point of view of their ultimate nature, political technology, in such a way that they create similar authoritarian and submissive relations regardless of the social system"; jfr Väyrynen, R: ”Arms Race: Theory and Action”, i Harle, V & Sivonen, P: Europe in Transition. Politics and Nuclear Security (London och New York 1989), s. 23, not 7.
130. Begreppet utreds närmare t. ex. i Turse, Nick: The Complex. How the Military Invades Our Everyday Life., a.a.
131. Fackföreningsekonomen Charles Levinson skrev om detta i sin bok ”Vodka-Cola"(1979) och förutspådde vad han kallade ”en hybridisering och konsolidering av de värsta egenskaperna hos båda samhällssystemen”.
132. ”In fact, the biggest challenge for the organizers of the World Social Forum does not consist in defining new and better contents that could lead to even more concrete proposals, but to guarantee the continuity of the form the Forum was given – a case in which the means are determinant for the aim to be reached”, se Towards a New Politics..., anfört arbete s. 138.
133. Se Stephansen: Making Global Publics?, a.a., ss. 140-169. Här nämns också i förbigående projekt WSF Library.
134. MediaWiki är en fri och öppen mjukvara som bland annat används av Wikimedia Foundation som ”motorn” i Wikipedia.
135. Under Socialt forum i USA i Atlanta år 2007, lyckades några bibliotekarier och biblioteksaktivister inklusive undertecknad på detta sätt samla in en hel del material, som sedan deponerades i ett socialhistoriskt arkiv, The Labadie Collection, vid universitetet i Michigan. Arkivets kurator Julie Herrada har personligen deltagit i Projekt WSF Library. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i Stockholm fick på motsvarande sätt in en del material från Europeiskt socialt forum i Malmö 2008.
136. Många deltagare har kritiserat arrangemangen av WSF i Dakar. Se t ex Susan Georges brev 30.4.2011 ”To the Evaluation Team” (till utvärderingsteamet). Brevet kan läsas via ‹http://nigdwp.kaapeli.fi/?p=87›.
137. FN:s toppkonferens om informationssamhället och dess uppföljning dokumenteras bl.a. på konferensens egen webbplats ‹http://www.itu.int/wsis›
138. Världshandelsorganisationen WTO:s avtal om handelrelaterade aspekter på intellektuella egendom (TRIPS) respektive avtal om tjänstehandel (GATS).
139. Jfr ”Tal av Barack Obama vid mottagandet av Nobels fredspris i Oslo 10 december 2009” (Wikisource)
140. Uttrycket ”ekonomiskt-korporativ” (economico-corporativo) är taget ur Antonio Gramscis Quaderni del carcere, häften, i vilka han gjorde anteckningar under sitt långa fängelsestraff.
141. Kant, I.: ”Om den eviga freden. Ett filosofiskt utkast”, översatt och försedd med en inledande essä om fredstanken i Europa av Alf W Johansson. Norstedts Akademiska förlag 2005 s 50.
142. Begreppet 'full spectrum dominance', eller 'full-spectrum superiority' uttrycker det amerikanska militär-industriellt-akademiska komplexets officiella målsättning. Det står för en strävan till globalt herravälde över hela spektret av militära medel till lands, till havs och i rymden. Dessa begrepp genomsyrar f.ö. också en god del av dagens masskultur, jfr Turse, Nick: The Complex, a.a. s 117-125.
143. Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (‹http://www.icann.org/)›.
144. Tillägg 2012: Informationsspecialist är ett av de många namn som bibliotekarierna själva har velat ge åt sitt yrke. Med åren har jag blivit mer skeptisk, inte till olika specialisters och experters nyttovärde, men till deras allmänna trovärdighet. Numera framhåller jag gärna, att riktiga yrkesbibliotekarier, förutom att de behöver specialkunskaper som gör dem till informationsspecialister, är och bör förbli generalister.
145. Se ‹http://www.ifla.org/en/node/725›, nerladdad 17.5.2012.
146. Tillägg 2012: samt under 2000- och 2010-talen; jfr t ex Attac, Reclaim the Streets, Världens sociala forum, ”Den arabiska våren”, Occupy Wall Street och de spanska Indignados. Tilläggsfråga: Står biblioteket starkare idag, tretton år senare? Vilka statsmakter är mäktigare idag än de var år 1999?
147. Låt vara att internet governance säkert också i fortsättningen bör ske inom ramen för olika mer eller mindre utpräglade multistakeholder-arrangemang.
148. Jfr ”En atlas för det nya biblioteket”.
149. Se ”Det händer något i biblioteket” ovan.
150. Kuronen, Timo: Kansalaiskeskustelun edellytykset ja mahdollisuudet tietoverkkojen aikakaudella, a.a.
151. Cit och översatt enl. Ridi, R: La biblioteca come ipertesto. Verso l'integrazione dei servizi e dei documenti (28.8.2012)
152. Biblioteksfackets framtidsseminarium ”Kirjastovoima olkoon kanssasi – bibliotekskraft vare med dig” hölls i universitetets lilla festsal i Helsingfors 5.10.2011.
153. Ifall ordet fibernät känns främmande föreslås läsning av artikeln ”Telekommunikation” (av Nisse Husberg) i Uppslagsverket Finland (www.uppslagsverket.fi) samt artikeln ”Det fiberoptiska överföringssystemet” i Wikipedia.
154. Ang 'medlem' i st f 'användare' eller 'bibliotekskund' har jag tagit intryck av tankegångarna i R.David Lankes Atlas of New Librarianship (MIT Press 2011)
155. Jfr min essä ”Gamla och nya biblioteksvisioner”, Nya Argus 1-2/2010.
156. Om den kommande, globala demokratin, se boken av professorerna vid statsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors universitet, Heikki Patomäki och Teivo Teivainen: A Possible World: Democratic Transformation of Global Institutions, Zed Books 2005.
157. Omställningsrörelsen, på engelska transition movement eller transition towns, på finska siirtymäliike, syftar till att skapa lokal motståndskraft mot konsekvenserna av finanssystemets kris genom att ta i bruk lokala valutor och genom att minska det nuvarande energi- och resursslöseriet. Filmen In Transition 2.0, som bygger på berättelser från omställningsrörelsen, går att skaffa via ‹http://www.intransitionmovie.com/›. Om bibliotekets roll i detta sammanhang har jag ett tidigare diskussionsinlägg i Nya Argus 11/12 2011, se artikeln ”Bibliotekskraft – det ordet gillar jag!”, (‹http://www.kolumbus.fi/nya.argus/2011/11-12/bibliotekskraft.pdf)›.
158. ”For slik det er nå, bruker staten titalls millioner i året på noe som best kan kalles en tekstbasert råvare. I oppmerksomhetsøkonomien, der det vrimler av tekster og tilbud, må vi spørre: Hvordan kan denne råvaren foredles til en vare med høy verdi for brukerne?”, Cit. enl. intervjun med Tord Höivik i Klassekampen 25.9.2009.
159. Jfr min Intervju med Michael S. Hart, Projekt Gutenbergs grundare, i Kontur nr 2/92.
160. Tillägg 2012: Biblo var ca år 2000 den snygga minstingen i Fujitsus LifeBook-serie av bärbara datorer. Jag tolkade naivt beteckningen ”LifeBook” som att här var en dator som skulle räcka för resten av livet. Nu skräpar LifeBook på vinden. Och sedan? Jo, de ”gamla” datorerna skeppas till Västafrika där de främst skapar miljöproblem. I framtiden kommer kanske en persondator att kunna tjäna sin ägare livet ut, låt vara att en eller annan sliten eller trasig modul möjligen måste bytas med åren.
161. Tillägg 2012: Det har vi redan, sedan flera år. Och vad sker med ”gamla” e-böcker? Till vilka hamnar kommer de att skeppas?
162. Källa: ‹http://librarylab.law.harvard.edu/librarytestkitchen/›
163. Tainaron. Postia toisesta kaupungista. WSOY 1986.
164. SiSU dokumenteras på webbplatsen ‹http://sisudoc.org›
165. Se ‹http://www.kaapeli.fi/krohn/tainaron›
166. Tainaron. Mail from another city. Prime Books 2004. Innehållet i denna bok höjdes till skyarna av The Publishers Weekly.
167. The Weird. Ed. by Ann & Jeff Vandermeer 2011. Det är oklart för undertecknad om ”The Weird” också existerar som e-bok. Men den tryckta boken har säkert haft en elektronisk förlaga. Skillnaden mellan en tryckt boks elektroniska förlaga och en e-bok, vars innehåll motsvarar innehållet i den tryckta boken, kan vara (men behöver inte vara) hårfin.
168. DRM = Digital Rights Management.
169. Thomas Warburton har för övrigt skrivit underhållande om sitt översättningsarbete i Efter 30.000 sidor. Från en översättares bord. Atlantis 2003; ang översättningen av Tainaron, se sid 98ff.
170. Tainaron har också översatts till flera andra språk.
171. Predikaren 12.12., cit. enl. Projekt Runebergs upplaga av 1917 års Bibel.
172. Se Rådets direktiv 92/100/EEG av den 19 november 1992 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter, kodifierad version i Europeiska unionens officiella tidning nr L 376 , 27/12/2006 s. 0028 – 0035.
173. Jan Szczepanski, f d chefen för avdelningen för humaniora vid Göteborgs universitetsbibliotek, har kontinuerligt försett epostlistan BIBLISTs läsare, däribland undertecknad, med nyheter från den svenska och internationella biblioteksvärlden.
174. Författarens arbetsplats 1992-2010.
175. Se Wold-Karlsen, Siv: ”Biblioteksböcker på licens? EU-kommissionen vill att handelspolitik skall ersätta kulturpolitik”, BiS 4/2007 ss 6-9 och andra artiklar av samma författare i samma tidskrift.
176. Se http://www.nopago.org/.
177. Se ‹http://en.wikipedia.org/wiki/Adobe_Content_Server›
178. Se t ex ‹http://www.skanskan.se/article/20120329/ESLOV/703299836/-/zlatan-som-e-bok-en-dyr-affar-for-eslov›
179. ”Det beste hadde vært om vi fikk en endring av åndsverklovens § 19 som hadde gitt oss de samme rettighetene til å låne ut e-bøker, som vi har til å låne ut papirbøker”, sade t ex Jonas Svartsberg Arntzen, intervjuad av Anders Ericson i Norsk Bibliotekforum i juni 2012; ‹http://www.bibliotekforum.no/article.php?id=2671›.
180. Jfr webbsidan ”Kindle Owners Lending Library"; ‹http://www.amazon.com/gp/feature.html/?docId=1000739811›. I september 2012 meddelas, att ägaren av en Kindleplatta har tillgång till 145.000 boktitlar, inklusive alla 7 böcker i Harry Potterserien och över 100 bästsäljare, som New York Times har utkorat.
181. Cit. och övers. enl. Alter, Alexandra: ”Your E-Book is Reading You”, Wall Street Journal 19.7.2012.
182. Cit. enl. Nätbyggaren. En undersökning av den moderna posten , a.a., ss 27-28.
183. Per Strömbäck, som flitigt förfäktar förlagsbranschens synpunkter i den svenska e-bokdebatten, citerades av Birgitta Åkerud i ett mail till ”BIBLIST – Topics in Nordic research library user services” 10 september 2012jfr bit.ly/UG4w35
184. Bing, Jon: Azur. Kapteinenes planet. Oslo/Gjövik 1975, s 0086.